Magnus Johansson Resedagbok nr 9, 26 juni

Beslutet är fattat!!

Vi hade satt upp vissa regler för resan och en var att ta sex veckor ner och tio veckor hem, allt för att inte hamna i en situation där vi blir inblåsta i slutet och ingen ledig tid kvar. Vi har nu varit ute i åtta veckor, men vi valde att ta en vecka extra eftersom vi gick kanalerna ner och på hemvägen kommer vi gå utsidan vilket gör att vi sparat in en tid.

På kvällen under midsommardagen kom vi till CALAIS. Vi har haft regn och kuling både söndag och måndag och det är först på tisdag som vindarna är lite mer normala. Vi har tittat på prognoser framåt och inser att det vi sökte inte kommer att komma de närmaste dagarna. Vi har nu beslutat att DOVER och CALAIS blir det sydligaste vi besökte under den här resan. Det känns helt ok att vi tagit det här beslutet. Vi har inte ens kommit hälften av det vi planerat men det är som det är, själva resan var det viktigaste. Det som jag beklagar mest är att vädret har varit så dåligt över hela norra Europa. Vi är nu nere i Frankrike och båtvärmaren går på nätterna för det är så kallt. Stränderna är tomma och när folk är ute och går så har det stora jackor på sig, vi som ville ha lite annorlunda värme än den där hemma…

Vi kommer nu etappvis att gå mot Sverige och allt beror på vädret. Får vi en vecka med sommar kommer vi nog stanna och bara slappa och känna att vi har lite semester i något av Europas länder.

CALAIS var inget höjdarställe enligt oss. Ingen speciell hamn med bra service, ex Internet och staden var inte så mysig som vi sett på andra ställen. Mycket av våra intryck kan ju bero på vädret då uteserveringar är tomma. I söndags var det en stor karneval i stan med lokala band som spelade på nästan varje pub. Alla försökte överösta varandra så skulle man lyssna på något fick man ställa sig mitt framför scenen för att inte få in annat ljud vid sidan om. Massor med folk och bra stämning men regnet hängde i luften och som tur var hängde det kvar där.

Lite tankar som man kan ha med sig på en sådan här resa är att tidvattnet är en viktig faktor. I CALAIS hamn finns ett par slussluckor som stänger för att förhindra att allt vatten innanför försvinner vid lågvatten. Det innebär i sin tur att vill vi åka ut så har vi ca 5 timmar var tolfte timma att göra det på, däremellan är portarna stängda. Det jobbiga är just nu att högvatten inträffar kl 0500 alt 1700 på kvällen, tiden flyttar sig framåt ca 45 min varje dygn men just nu innebär det tidig morgon eller sena kvällsseglingar. Vi är alltså mer bunden av tider än vi är hemma, där vi kan lämna en hamn när vi känner för det. På tal om hamnar så skulle en liten enskild granklädd ö i Stockholms skärgård sitt fint just nu. Ha möjlighet att gå omkring i skogen och lyssna på fåglarna och ta ett bad från båten. Det finns fördelar med vår skärgård som man upptäcker efter ha tillbringar två månader i olika gästhamnar.

Onsdagen den 24/6 lämnade vi CALAIS kl 0510 för att gå vidare mot en rekommenderad hamn från en Belgare, NIUEWPOORT. Hamnen var en enda stor marina med ett par tusen båtar i, vi fick dock snabbt tag i en hamnkapten för en av marinorna och fick en fin plats. Det här stället kändes helt rätt, mysigt och fräscht. Det har nu börjat smyga sig in ett högtryck och igår den 25/6 var det första gången vi kunde sitta i sittbrunnen på kvällen till kl 23 utan att ta på oss något extra plagg, det är ju så vill att det ska vara J

Det finns dock alltid nackdelar med högtryck och det är att vindarna blir lite svagare. Vi kommer försöka gå på kvällen den 26/6 för att utnyttja de vindluckor som finns och ta oss upp mot Holland igen. Det fina vädret verkar komma nästa vecka och en av de finare platserna som vi besökt är BORKUM. Om vädret fortfarande är soligt då kommer vi nog att stanna till några dagar i den mysiga staden med underbara stränder.//

Magnus Johansson Resedagbok nr 8, 20 juni

Motorproblem, det blir aldrig som man tänkt sig!!

Den 14 juni lämnade vi DUNKERQUE i Frankrike och satte kurs mot DOVER. Engelska kanalen är ett av de vatten som är mest trafikerat av lastfartyg. Det innebär att sjöfarten har gjort trafiksepareringszoner, en för västgående och en för östgående trafik. I dessa zoner får inte fritidsbåtar finnas! Zonen får dock korsas av en fritidsbåt men då skall de ske i 90 graders vinkel och utan fördröjning dvs att kryssa i zonen är inte tillåtet. Kustbevakningen övervakar all trafik med radar och det blir böter om man inte gör på rätt sätt.

Idag var det svaga vindar så vi gick för motor längs franska kusten mot Calais. Vi hade hittat en bra överfartsmöjlighet strax öster om Calais som vi tänkte använda. Nu började tidvattnet att vända och vi fick ca 2-2,5 kn motströms, vilket var mindre roligt. Men tyvärr kommer tidvattnet oavsett om vi vill eller inte och det är bara en fråga om när vi vill ha strömmen med oss. Överfarten gick bra och det var flera andra båtar som hade valt samma avsnitt att gå över, vi hade dock en avdrift på mellan 30-40 grader och i det lugna vattnet såg man hur strömmen åkte på olika ställen.

När vi hade ca 1 timma kvar till DOVER hände det som inte fick hända, motorn dog! Då jag inte är så teknisk av mig får jag kalla rysningar av en sådan här sak, motorstopp och ingen vind. Vi visste att vi hade diesel och tanken var ren, vi hade bytt bränslefilter i SCHEVENINGEN, då är det bara bränslepumpen kvar som ev var problemet. Vi har en handpump på finfiltret som egentligen är till för att avlufta men pumpen för ju fram bränsle och när vi försökte pumpa så gick motorn igång igen. Så fort vi slutade pumpa stannade den. Det innebar att en fick sitta i motorrummet och pumpa medan den andre styrde. Jag började och Helena fick styra mot DOVERS hamn. Hamnen har ju alltid varit berömd för sin kontakt med Västeuropa och det går ett antal färjor in och ut ur hamnen, här var det inte läge att få ett motorstopp. Helena pumpade och jag körde utan att vi fick något problem ända in i hamnen. Då det inte var någon vind gick det enkelt för mig att lägga till själv med bredsidan medan Helena skötte motorn. Det kändes skönt att vi klarade av att köra in i hamnen utan att få hjälp av någon, nu gällde det bara att hitta en reparatör.

Redan på måndags morgon fick vi tag i någon som kunde hantera en motor. Jag innan jag gick dit hade haft kontakt Jonas Jonsson (varvschefen) för att få några goda råd. Efter att reparatören varit på besök i båten ringde jag Najadvarvet för att kolla vad de tyckte. Det är lite intressant att man har ett problem som ingen riktigt kan ge ett 100 % svar på och då hade vi tillslut engagerat Yanmar huvudkontor i Sverige. Resultatet blev att alla rekommenderade en extra drivmedelspump och denna beställdes och sattes in under onsdagen. På onsdag eftermiddag fick vi inmonterat en extra drivmedelspump och allt verkar fungera när vi körde en sväng. Tack och lova att det verkar fungera!!

När vi seglar så kommer ju självfallet det där med vindar och under torsdagen så blåste det västligt vilket gjorde att vi inte kunde gå vidare till Isle of Wight och på fredag, dvs idag är det midsommarafton, och då ville vi inte gå utan ha en hel dag på samma plats.

Det innebar att vi fick en dag i England som vi tog till vara med att hyra en bil och åka runt på SO kusten. Vi besökte RAMSGATE med en härligt hamn som vi tog en fika i innan vi fortsatte till CANTERBURY och besökte katedralen från 1200-talet. Staden liknar Gamla Stan i Stockholm med smala gränder en massa affärer, verkligen trevlig att besöka.

Vi kan sammanfatta vår vistelse här i Englands som mycket positiv. Det är trevlig folk, väl bemötande och det har kvar den gamla kulturen avseende byggnader. När vi åkte med bilen på vägarna så saknades vägren vilket gjorde att vägen blev något smal och kör man då en högerstyrd bil blir det inte enklare, många saker sitter som reflexer på en van förare. Vid ett ställe körde vi in där träden växte över vägen så det var som att köra i en tunnel av skog, kul men du har väldigt lite handlingsalternativ och om något hade hoppat ut från sidan då smäller det!!

Nu är det Midsommarafton och vi vill önska alla som följer vår resa en trevlig sommar. Vi har nu kommit till den punkt där vi måste besluta om att vända och fara norr ut igen. Vi kommer ta beslutet under de närmsta dagarna då vi fortfarande har lite tid kvar. Tyvärr kom vi inte så långt som vi önskat men det är så när man seglar, vindarna styr, inte vår tidsplan.

Vi önskar Er alla en trevlig Midsommar och en bra start på semestern!

Vi återkommer om några dagar då vi vet vart vi tar vägen.

Helena och Magnus

 

Magnus Johansson Resedagbok nr 7, 13 juni

Och så var vi där igen!!

Den 7 juni skulle vi fortsätta ”Staande Mastroute” från AMSTERDAM ner till ROTTERDAM men vi han inte börja förrän vi fick ändra våra planer. Vi körde fram till väntbryggan, den brygga för alla som vill gå igenom AMSTERDAM får ligga där och vänta till midnatt. Den turen genomförs en gång per dygn och då tar man alla båtar från ett håll och sedan kör man på kolonn med brovakten körandes på cykel bredvid som stannar och öppnar alla broar. Resan genomförs mellan kl 0000-0200 och startar i AMSTERDAM, så kommer man från söder får man vänta någon timma innan sydgående trafik kommit fram. När vi la till vid väntbryggan fick vi klart för oss att det inte skulle bli någon genomfart det dygnet pga en broreparation som måste genomföras. Då hade vi tre alternativ; ligga kvar ett dygn, köra runt över HERLINGEN eller gå ut i Nordsjön igen och fortsätta söder ut. Vi valde det sista då vi egentligen enbart ville gå genom AMSTERDAM, övriga kanalen ser ju likadant ut…

Vi kom ut till IJMUIDEN som hade en jättestor och väl skyddad hamn. Det låg några hotell på sidorna och när man tittade över strandvallen så såg man en strand så långt ögat kunde se och som var ca 200 m bred. Vattentemperaturen ligger i Nordsjön just nu på ca 15 grader så några badande kunde vi inte upptäcka.

Den 8 juni startade vi kl 0830 söder ut med mål ZEEBRUGGE ca 90 nm. Innan jag tappade internetet så kunde jag ladda ner den sista väderleksrapporten och då hade självfallet vinden börjat öka igen. Vinden var som planerat nordlig och ligga mellan 6-10 m/s men nu skulle den öka under eftermiddagen upp till 14 m/s och lite till i vindbyaran. När vi går med vinden i ryggen kan båten utan problem klara lite starkare vindar, men här ute på Nordsjön kommer ett annat problem när det blåser, vågorna! Vågorna blir något högre här ute än i östersjön och denna dag hamnade våghöjden på 2 m och skulle öka till 2,5 på eftermiddagen. Båten klarar det, men med besättningen kan det vara värre. Vi upplevde att vädret har växlat ganska snabbt och att gå ytterligare 30 sjömil till en ny hamn när vinden ökar kändes inte så kul. Vi valde därför att efter ca 25 nm stanna i SCHEVENINGEN, som ligger mellan IJMUIDE och ROTTERDAM. Vi kom in vid 13-tiden och vid 16-tiden visade byarna upp till 16 m/s, vi gjorde bra som stannade till. Men denna starka blåst, tar det aldrig slut????

Efter fått ligga stilla en dag med hänsyn till den starka vinden kunde vi den 11 juni fortsätta. När vi anlände inloppet till ROTTERDAM blev vi tvungna att gå i ett speciellt område för fritidsbåtar samt att vi skulle göra anrop till övervakningen för att få passera. Alla som vi pratat med säger att ROTTERDAMS infart är en bland de mest trafikerade i världen, vi kan bara hålla med. Båtar kom som ett pärlband och vi hade tur som kunde smita i mellan utan att behöva vänta. Vi gick med vinden i ryggen och hade bara Genuan uppsatt. Den här dagen lärde jag mig något nytt när det gäller tidvattnet och det är att vatten inte rinner åt ett håll enbart. Vid CUXHAVEN rinner alltid tidvattnet ut, dvs västerut, när det varit högvatten. Nu när vi kommer lite längre ner innebär det att högvattnet kommer västerifrån och fortsätter att gå nordväst upp i Nordsjön, det innebär i sin tur att fortsätter vi väster ut vid högvatten då får vi motström under några timmar. Inte så svårt men det gäller att tänka rätt om vi skall utnyttja tidvattnet.

Vi hamnade i alla fall i ZEEBRUGGEN den 11:e och fortsatte dagen efter till DUNKERQUE i Frankrike. DUNKERQUE var ett väldigt trevligt ställe med en fantastisk strand som säkert var en mil lång med fin sand. Vattentemperaturen ligger som sagt strax över 15 grader i Nordsjön för tillfället och vi har nu en tidvatten skillnad på ca 5 m mellan högsta och lägsta vattennivå. Det är lite av varannandags väder just nu. Ena dagen strålande sol och hård vind, den andra mulet och svagare vindar. Synd att kombinationen inte var tvärt om!

Vi har nu beslutat oss för att fortsätta till DOVER för att sedan försöka komma till ISLE OF WIGHT i södra England. Om det blir som vi tänkt kommer vi nog fira midsommar där om vädret är bra. Vinden är fortfarande stark och idag har det blåst kulingvindar så båten har kränkt inne i hamnen, tur att vi inte var på sjön idag!

Nästa berättelse kommer vid midsommar.

Magnus Johansson Resedagbok nr 6, 7 juni

Äntligen framgång!!

Vi gick från GRONINGEN den 29 maj och hade tänkt att gå till BORKUM igen för att där ha ett bra utgångsläge för fortsättningen. När vi närmade oss DELFZIJL så började regnet att ösa ner och vinden började tillta så vi valde att stanna i DELFZIJL under natten, det blev två nätter… Dagen därpå blåste det kuling igen så vi tog det lite lugnt i hamnen. Det småregnade hela förmiddagen och helt plötsligt kunde vi höra hur vinden tog i och det började regna riktigt hårt, lite väl hårt tyckte vi och tittade ut. Vi såg stora vita hagelkulor som låg över hela däcket, vi kände då att sommaren inte riktigt hade kommit J

Den 31 maj skulle det blåsa sydliga vindar med en max styrka på 12 m/s, perfekt förhållande för oss då vi inledningsvis skulle gå norr ut i floden EEMS för att sedan vika väster ut. Totalt skulle vi gå ca 55 Nm den dagen. Inledningsvis fick vi vinden i ryggen och med tidvattnet så gjorde vi mellan 7-10 kn FÖG (fart över grund). När vi vänder väster ut började också vinden att gå upp lite mer mot SV och öka till det utlovade 10-12 m/s. Efter någon sjömil så nöjde sig inte riktigt vinden med den hastigheten utan gick upp ca två snäpp så vi nu hade kulingvindar i byarna. Som tur var så var det frånlandsvind vilket gjorde att vi med kutterfock (den lilla focken) och revad stor kunde göra god fart genom vattnet då vågorna var små. Jag hade gjort en sista koll på vädret, med två olika stationer (danska och tyska) där de sagt 10-12 m/s. Nu efter några timmar började vinden öka ytterligare så vi ständigt låg på kuling och i vindbyarna mycket mer. Även fast vi gick bara någon sjömil ut från kusten började det komma vågor som gjorde att hela båten studsade ganska bra. När vinde låg mellan 16-18 m/s konstant så kände vi att vi inte längre ville segla, grejerna kan ju gå sönder i den stötande sjön. Då hade vi ca 7 Nm kvar till farleden in till LAUWERSMEER som var nästa ingång i kanalsystemet. Nu kom vi till det där med tidvatten igen och de sista timmen hade vi strömmen mot oss på 1-1,5 kn vilket gjorde att det gick lite långsammare. När vi dock svängde söder ut igen för att åka de sista 5 Nm in till slussen fick vi strömmen med oss och låg över 7 kn FÖG. Förstår man och har möjlighet att utnyttja strömmen då kan den ge en bra fart i stället för tvärt om. Hela den här dagen har det nästan regnat konstant med små små regndroppar, och nu i den starka vinden upplever jag att mitt ansikte fick en ”Peeling” helt gratis.

Vi kom in till slussen med en dansk som vi kört i kapp, han hade också varit ute i det här vädret på Nordsjön och det värsta var att han hade varit ensam!!?? Vi kunde efter slussningen snabbt komma i hamn och in i värmen, fy sjutton för sådana här dagar!!

Thomas Hammarström skickade ett sms under kvällen och informerade om att det gått ut med kulingvarningar från både svenska, danska och tyska SMHI för vindar 14-16 m/s samt att från Englands motsvarighet gått ut men en stormvarning för natten. Vi märker att vädret kan växla fort, i alla fall under den här sommaren.

Den 1/6 kunde vi i alla fall fortsätta vår färd på kanalen. Det var lite retsamt att titta bort mot det håll som några båtar kom ifrån och veta att 5 km här ifrån var vi när vi körde fast. I dag hade jag gjort ytterligare en kontroll med hamnkapten om han trodde att vi kunde gå vidare utan att fastna. Det djup som nu anges är 1,9m som minst och är det bara 10cm lera så borde vi kunna trycka på och ta oss igenom. Vi funderade på hur vinden var ute på Nordsjön idag då vi har massor av vind här uppe på land i en kanal. Färden gick bra och vi hade bara två grundkänningar men det var nog något annat som låg i vattnet än lera. Vi kom till LEEUWARDEN och valde att stanna för natten. Lite kul är det att holländarna låter hela kajerna bli till gästplatser och man kan ligga mer eller mindre väldigt centralt. Det gäller dock att se upp med träden om man har mast då dessa växer precis vid strandkanten. Vi fick en fin kväll då solen tittade fram vid 19-tiden innan regnet kom vid 22-tiden…..

Dagen efter blåste det ca 10-12 m/s och det låg regn i luften, vi valde att ligga kvar en dag för att titta på staden och slippa gå i den kalla vinden som hela tiden blåser. LEEUWARDEN var mysig med alla sina kanaler och uteserveringar, tyvärr blir det lite mindre attraktivt då det blåser kallt och regnar, men en solig dag så…

Den 3 juni kunde vi fortsätta, vinden låg på ca 8 m/s och det var molnigt men inget regn. Jag var lite orolig för kanalen då vi skulle komma till det grundaste partiet som skulle ligga på ca 1.90 m, men ingen grundkänning på hela dagen fast kanalen var smal på några ställen. Vårt dagsmål var LEMMER som ligger sist i kanalen innan den stora insjön IJSSELMEER. När vi kom inkörande passerade vi ett bostadsområde som hade kanaler och varje hus hade sin egen båtplats. Det var som små vägar som gick in och det var mellan 6-8 rader med ett antal massa småhus, fantastiskt! På kvällen kom det lite varmare luft och vi kunde sitta och äta i sittbrunnen då solen samtidigt kommit fram under eftermiddagen. Det var med en stor glädje som vi kunde köra in i LEMMER, vi hade klarat av kanalen utan att fastna och vi kunde nu verkligen fortsätta vår resa söderut, äntligen en framgång!

Det är lite märkligt hur det kan vända i vind och temperatur. Den 4 juni fanns det inte ett moln på himmelen och det var svaga vindar så vi inte kunde segla. Färden över IJSSELMEER gick med motor. En märkligt sjö där de har byggt en stor vall mitt i sjön och man passerar till de olika delarna med hjälp av slussar. Tanken hade varit att de skulle torrlägga den södra delen och anlägga en flygplats, men de planerna genomfördes inte men vallen blev kvar. Djupet på den södra sidan låg mellan 2,5-4 m utanför farlederna och botten var väldigt jämn. I slutet på dagen började det blåsa upp igen till vindar mellan 7-10 m/s och vi kunde åter segla in till AMSTERDAM. Vi fick en plats i hamnen som heter ”Sixhaven” och ligger på norra sidan mitt emot Centralstationen. Det gick gratis färjor mellan norra och södra den med 4 min intervall, så det tog ca 10 min så var man mitt i AMSTERDAMS centrum. Vi har valt att stanna här till den 7 juni då skall vi fortsätta och vi väljer att gå den sista delen på kanalen ner till ROTTERDAM. Vädret har gjort att vår tidsplan kraschat rejält och då tyckte vi att det kunde vara kul att göra något ordentligt, som att gå hela ”Staande Mastroute”.

Den 6 juni kom det in någon form av värmechock då vi helt plötsligt fick ca 32 grader varmt och varma vindar. Snacka på att kroppen fick en chock, den som har frusit större delen av resa. Som tur var så kom det in ett åskoväder under kvällen som gjorde luften mer normal, men båten var varm hela natten så det räckte och blev över J

Hamnarna i Holland är väldigt fina, rena och har en mängd facilitet utan det kostar en förmögenhet. Dock är det så att WiFi finns men den uppkopplingen som vi är vana vid existerar inte och det blir svårt att både skicka mejl och få in dessa inlägg. På den fronten märker vi en stor skillnad mot Sverige.

Vi har hört att många i Sverige undrar över hur det fungerar med tidvatten så vi ska nu göra ett försök att, lite kort och förenklat, förklara hur det fungerar. Tidvattnet går in och ut från kusterna med (ungefär) 6-timmarsintervall. Vid kusterna samt i floder och hamnar ökar och minskar vattendjupet därför vid flod och ebb. Hur mycket varierar kraftigt dels under månadens olika dagar och dels beroende på vilken plats man är. I marinorna ligger man vid flytbryggor som åker upp och ner med tidvattnet. Att, som i Sverige, ligga med stäven mot land går inte. När tidvattnet går in och ut bildas det tidvattenströmmar som ofta följer kusterna. Strömmarna ändrar riktning ungefär var sjätte timme. Tidpunkterna, strömmarnas styrka och riktning framgår av de tidvattentabeller som är helt nödvändiga att ha i tidvattenländer. När man planerar sin segling försöker man lägga upp det hela så att man har mer medström än motström. När vi t.ex. gick från Helgoland till Borkum avgick vi redan kl. 05.30 för att först få medström i ca 6 timmar, sedan motström ungefär lika länge och sedan medström igen ända tills vi kunde lägga till efter nästan 16 timmars segling. Bortsett från lite sidström och perioder med nollström (”slack”) vid tidvattenvändningarna blev det alltså ca 10 timmars medström och 6 timmars motström. När hård vind blåser emot tidvattnet bildas det mycket besvärliga, korta och höga vågor. Ju starkare ström och ju hårdare vind desto ”svårare” vågförhållanden. Detta gör att man i många tidvattenländer vädervarnar för hård vind redan vid risk för medelvindar över ca 11m/sek (i Sverige vädervarnar man vid risk för medelvind över ca 14 m/sek). Så har t.ex. både Danska och Tyska vädertjänsterna haft nästan oavbrutna vindvarningar för hård W – SW vind (motvind för oss) i Tyska Bukten ända sedan vi kom fram till Kielkanalen.

Lätt och enkelt!! J